2012VT
2012HT
(2013VT)
(2013HT)
(2014VT)

Parodontal kausalbehandling

2012VT
Depurationsbehandling innefattar tre olika nivåer av rotinstrumentering; "debridering", "scaling", och "rotplaning". Vad är innebörden av dessa uttryck? (3p)



2012VT
Vilka hjälpmedel använder du vid diagnostik av furkationsinvolveringar? (3p)

• Vilka olika behandlingsalternativ finns för tänder med furkationsinvolvering grad II?

2012VT
För approximal rengöring rekommenderas vanligen något av följande hjälpmedel. Ange huvudprincipen för vid vilka tillstånd du rekommenderar respektive hjälpmedel. (2p)

• Tandtråd
• Interdentalborste

2012VT
Beskriv med hjälp av skisser följande två situationer. I skisserna ska parodontiets alla vävnadskomponenter märkas ut och i respektive skiss ska du dessutom markera var du kan förvänta dig att finna sondspetsen vid sondering. (ECG=emalj-cement-gränsen). (4p)

• En tandköttsficka med parodontit

• Samma tandköttsficka efter framgångsrik behandling (frisk)

2012VT
Då du genomför utvärdering efter genomförd kasualbehandling finner du att patienten uppvisar höga värden vid registrering av såväl marginal blödning som plaque. Viss reduktion av sonderingsdjup kan noteras. (4p)

• Hur tolkar du behandlingsresultatet?
• Vilken ytterligare parodontal behandling är indicerad?

2012VT
Du har genomfört en parodontal kausalbehandling på en patient med marginal parodontit. Du ska nu utvärdera denna behandling. (4p)

• Vad är det du vill utvärdera?
• Hur lång tid bör du vänta innan utvärderingen? Motivera.

2012VT
Du har genomfört behandling av en patient med parodontit och planerar ett individuellt anpassat återbesöksprogram. (4p)

• Vilka faktoerer påverkar din uppläggning av tidsintervallet mellan kontrollerna i ett återbesöksprogram?
• Vad är målsättningen med denna behandlingsfas?

2012VT
Vid vilka tillfällen rekommenderar du sköljning med klorhexidin? Redogör även för den information du ger patienten vid denna ordination. (4p)



2012VT
Hur skiljer sig klorhexidinets effekt åt avseende plackbildning på en ren tandyta respektive på befintligt plack? (1p)



2012VT 2012HT
Beskriv principerna för hur antibiotika ska användas vid behandling av kronisk parodontit (enligt 6th European Workshop on Periodontology 2008)



2012HT
Vilka åtgärder/moment ingår i parodontal kausalbehandling (2p)



2012HT
Vilka åtgärder/moment ingår i begreppet depuration.(2p)



2012HT
Du uppmäter 9mm sonderingsdjup på 15 mesialt vid din första undersökning. Vid utvärdering efter behandling är fickan endast 5mm. (3p)

• Beskriv de vävnadsförändringar som kan förklara reduktionen i sonderingsdjup.
• Hur tror du att den kliniska fästenivån har förändrats?

2012HT
Hur påverkar supragingival plackkontroll den subgingivala microfloran? Motivera ditt svar.(2p)



2012HT
I olika experiment har den kliniska effekten av hand- och ultraljuds-instrument jämförts.(3p)

• Vilken typ av instrument ger bäst behandlingsresultat?
• Redogör för fördelar resp. nackdelar med dessa båda instrumenttyper.

2012HT
Vid undersökning av en patient med parodontit noterar Du 6mm djupa tandköttsfickor mes och dist på 36. Dessutom en ficka på 5mm och en furkationsinvolvering grad II bukalt. Fickorna uppvisar blödning vid sondering (BoP). På röntgen ser Du att ca 40% av benstödet har förlorats. Efter behandling är sonderingsdjupet mes och dist 4mm utan blödning vid sondering. Fickan bukalt är fortfarande 5 mm och blöder vid sondering. furkationsinvolvering är nu grad I. Patienten uppvisar en god munhygien. (3p)

• Vilken parodontal diagnos får tanden vid primärundersökning resp. utvärdering?
• Hur vill Du fortsätta behandlingen av denna tand? Motivera!

2012HT
Då Du genomför utvärdering efter genomförd kausalbehandling kan Du finna olika situationer.(4p)

• En patient uppvisar högt värde vid registrering av marginal inflammation (MBI) och lågt värde för plaque (PLI). Viss reduktion av sonderingsdjup kan noteras. Hur bedömer Du behandlingsresultatet? Vilken ytterligare parodontal behandling är indicerad?
• En annan patient uppvisar låga värden vid registrering av plaque och marginal inflammation. Enstaka 4 mm fickor utan blödning kvarstår. Hur bedömer Du behandlingsresultatet? Vilken ytterligare parodontal behandling är indicerad?

2012HT
Efter genomförd parodontal kausalbehandling så beslutar du att patienten ska komma för stödbehandling ca 4 ggr under det kommande året.(3p)

• Vad är målsättningen med parodontal stödbehandling.
• Vilka 2 åtgärder bör du alltid utföra i samband med dessa besök?

2012HT
Klorhexidin bör inte användas i omedelbar anslutning till tandborstning med tandkräm. Förklara bakomliggande orsaker till detta, vilken effekt det får på klorhexidin samt vad du rekommenderar för alternativa åtgärder för att undvika problemet.(3p)

Total plattprotetik

2012VT
Hur retineras en överkäksprotes? Diskutera olika faktorers betydelse och hur protesen påverkas. (5p)



2012VT
Vad kallas det mest anteriora läget som mandibeln kan inta? (1p)



2012VT
Vad kallas det mest posteriora läget som mandibeln kan inta? (1p)



2012VT
Hur ska ocklusionen vara utformad i det anteriora läget och varför? (2p)



2012VT
Beskriv hur vi med bitschablonerna bestämmer betthöjden och ocklusionsplan vid behandling med total plattprotes. (3p)



2012VT
Nämn två faktorer som kan påverka alveolarutskottets resorption. (2p)



2012VT
Varför ska man trimma den individuella avtrycksskeden och beskriv tillvägagångssättet. (4p)



2012VT
Vi använder oss av frivägsmellanrummet för att göra betthöjdsbestämningen. Vad menas med begreppet och hur gör vi registreringen? Ange några metoder. (3p)



2012VT
Hur påverkas protesen av m. Buccinator och m. Pterygoideus medialis? (2p)



2012VT
Vad är syftet med att man gör en selektiv inslipning på en helprotes? (3p)



2012VT
Vilka tänder kallas vid tanduppsättningen för bettets "nyckeltänder"? Vilken roll spelar dessa tänder för tanduppsättningen på en helprotes? (2p)



2012VT
Vilka kuspar är bärande? (2p)



2012HT
Beskriv förekomst och konsekvenser av total tandlöshet i västvärlden. (3p)



2012HT
Vilken effekt har förlust av tänder, respektive implantatinstallation på modelleringen av alveolärt ben? (1p)



2012HT
Vilka är de mest resorptionsbeständiga, primära, stödytorna i ök och uk? (2p)



2012HT
För maximal retention, hur bör vätskeskiktet mellan protes och slemhinna vara avseende viskositet, tjocklek och ytstorlek, och faktor har störst betydelse här? (3p)



2012HT
Vilken uppgift har M Mylohyoideus och hur kan den påverka en helprotes? (2p)



2012HT
Vilken uppgift har M Tensor veli palatini och hur kan den påverka en helprotes? (2p)



2012HT
Vad kan orsaka angulär cheilit? (1p)



2012HT
Hur behandlar du ett dekubitus? (1p)



2012HT
Vad är "crista flaccida" (1p)



2012HT
Hur bör ocklusalplanet vara placerat i vertikalled? (1p)



2012HT
Vad relaterar du till när du anger ök protesens, mittlinje, tranversalplan och sagitalplan? (2p)



2012HT
Vilken bitschablon justerar du för att hitta rätt betthöjd? (1p)



2012HT
Vilka lägen är viktiga att känna till vid bettregistrering och tanduppsättning? (3p)



2012HT
Hur begränsas protesernas möjliga utsträckning i ök respektive uk? (2p)



2012HT
Vad vill man uppnå med selektiv inslipning på en helprotes? (2p)



2012HT
Vid inslipning av balanssidan måste man slipa på bärande kuspar. Hur löser man detta utan att riskera att sänka betthöjden? (2p)

Operativ karieslära

2012VT
Följande bilder är hämtade från en artikel om utformning av kaviteter. Som ni ser är det en mjölkmolar men liknande kaviteter kan ses i permanenta molarer i underkäken. Karies har utgått ifrån den centrala fossan men också underminerad de lar av den linguala väggen. Ni skall utgå ifrån att detta är en permanent uk-molar (6:a) och resonera runt de 3 olika förslagen till utformning av preparation och vad de kan medföra.

• Motståndsform: Rangordna dem efter vilken som ger den bästa möjlighet en god motståndsform för dels tanden och dels fyllningen. Motivera! (4p)

• Retentionsform: Rangordna dem efter vilken som ger den bästa möjlighet för en god retentionsform för fyllningen. Motivera! (3 p)

• Lättnadsform: Rangordna dem efter vilken som ger den bästa möjlighet till en god lättnadsform. Motivera! (3p)

• Kariesexcavering: Vid vilket djup skulle du börja överväga att göra en stegvis excavering eller indirekt överkappning? Utifrån lärobok mm finns det andra tecken än djup du kan använda för att avgöra när det är problematiskt att fortsätta? (3p)

• Finishering: Om du väljer att fylla med komposit+bonding skulle du då vinna på att kantskära? Resonera utifrån olika ytor på tanden. (2p)

• Finishering: Efter excaveringen bildas ofta en tunn emaljkant cervikalt nära gingivan som är ounderstödd. Diskutera för och nackdelar med att behålla eller ta bort den. (2p)

• Materialval: Din patient vill inte ha komposit och ni kommer istället överens om att göra en glasjonomerfyllning. Hur kan du utforma fyllningen för att ge den maximal möjlighet att fungera väl utan att tandens funktion äventyras? Motivera utifrån materialegenskaper och påfrestningar av fyllningen. (3p)

• Materialval: Din patient frågar efter hur hårt bondingen sitter. Ge en förklaring som passar en patient där du diskuterar

Emalj kontra dentin, (2p)
Karierat dentin kontra icke karierat (2p)
Ytligt dentin kontra djupt (2p)
Primär- och sekundärdentin kontra tertiärt. (2p)
Så hur väl kommer din bonding att fungera som är omgiven av emalj, är 3mm djup och därmed inte går in i tertiärdentin? Hur länge kommer den att fungera om den görs korrekt? (2p)



2012VT
Biomaterial och Biokompatibilitet är centrala begrepp inom odontologiska material. Förklara / definiera begreppen samt ange 4 exempel på odontologiska material som relateras till detta. (3p)



2012VT
I ett spänning-töjningsdiagram kan man utläsa olika material-egenskaper. Rita en graf som är typisk för enaxiellt dragprov av metall. Ange i diagrammet:

• Spänning och dess enhet. (0.5p)
• Töjning och dess enhet. (0.5p)
• Markera var elasiticitsgränsen är och ange formeln för hur e-modulen räknas ut. (1p)
• Markera dragbrottgränsen i kurvan. (0.5)
• Markera den elastiska zonen samt vad menas med elastisk formförändring? (1p)
• Markera den plastiska zonen samt vad menas med plastisk formförändring? (1p)

2012VT
Adhesion

• Gör en enkel skiss och förklara termerna för begrepp som ingår i ”vätbarhet av en yta”. (0.5p)
• Vad vill man uppnå och hur uppnås det? (0.5p)
• Vätbarhet av ytor beskrivs på 2 sätt. Namnge dessa samt förklara innebörden. (1p)
• Namnge tre typer av brott som kan uppstå i samband med adhesion av material. (0.5p)
• Vad kan orsakerna vara till dessa problem? (0.5p)

2012VT
Protesbasmaterial

• Är risken för ”avvikande reaktioner” vid användandet av varm- respektive kallpolymeriserade akrylater ”samma” eller är de ”olika”? Förklara ditt svar. (1p)
• Beskriv vad som kan hända vad gäller ”avvikande reaktioner” och hur det kan avhjälpas innan det händer. (1p)

2012HT
Protesbasmaterial

• Jämför de 2 vanligaste polymeriseingsorocesserna som används inom protesbasmaterialtillverkning: a) namnge processerna, b) processtid, c) krympning och d) restmonomer. (2p)
• Hur kan Du avhjälpa / förhindra restmonmerepåverkan på Dig och din patient? (1p)

2012HT
Introduktion Materiallära

• Förklara begreppen biomaterial och biokompatibilitet. (2p)
• Ange 3 olika dentala material som relateras till dessa begrepp samt ge exempel på 2 olika användningsområden för respektive material inom Ditt kommande yrke. (3p)
• Varför är det viktigt att Du dokumenterar och journalför de material om Du använder vid behandling av patienter? (1p)

2012HT
Hållfasthet

• Varför är det viktigt att ha förståelse för hållfasthetslära inom Ditt kommande yrke? (1p)
• Rita en figur av ett draghållfasthetstest: märk ut x och y axlarna med namn, beteckning och enhet. (2p)
• I Din figur, rita ett exempel på draghållfasthetstest av metall och markera samt namnge 2 mycket centrala materialbegrepp som handlar om hur materialet uppför sig och som Du kan läsa ut i diagrammet. (3p)

2012HT
Titta igenom följande tabell över moderna kompositmaterial.

• Vad får du ut av beskrivningarna av de olika typerna av material? Kan man förvänta sig någon skillnad på grund av typen? Har alla samma indikationer? (2p)
• Vad får du ut av beskrivningen av monomererna? Kan man kombinera alla med varandra? Indikerar de några olika egenskaper vid hantering av de olika materialen? (2p)
• Det är olika mycket filler i de olika materialen. Vad innebär det för hanteringen och övriga egenskaper? (2p)

Nedan är en tabell över resultaten från studier över självetsande material. I läroboken (Summit et al) är man tveksamma till självetsande bondingmaterial.

• Vad är skillnaden mellan 1 eller 2 SEA-steg? (2p)
• Är det ok att testa olika typer av bondingmaterial i klass I och klass II-fyllningar? Är det någon fördel eller nackdel? (2p)
• Med tanke på de presenterade resultaten tycker du att lärobokens slutsats nu är överspelad? Diskutera vad som gör att du tycker det. (2p)

2012HT
Denna patient kommer till dig och vill gärna dölja de ”svarta hålen” i överkäken. De finner icke-kariösa cervikala läsioner med kronisk karies i botten.

• Vilka för- och nackdelar kan det finnas med att fylla ut dessa kaviteter? (2p)
• Vilket material skulle du välja om de skall fyllas, och varför väljer du det? (2p)
• Med tanke på det material du valt, hur utformar du preparation eller gör du ingen preparation alls? Motivera utifrån motståndsform och retentionsform. (2p)

2012HT
En muntorr patient kommer till dig med manifest karies 13 incisalt. Patienten har också tydliga erosionsskador. Du skall preparera och fylla 13 i.

• Hur skulle du utforma preparationen för att ge fyllningen en god motståndsform? Rita gärna i bilden. (2p)

• Hur bra blir retentionsformen i din preparation? Motivera utifrån olika sätt att utforma preparationen och varför du valt ditt sätt. (2p)
• Skulle du kunna vinna något genom att ta bort amalgamfyllningen distalt och göra en di-fyllning? Motivera. (2p)